Kreta
Det var inte så jobbigt att gå upp 03:45 som det borde vart. Speciellt med tanke på att jag jobbade kväll och inte var hemma förrän klockan var 01:00. Hade som mål att äta en stadig frukost då mat-på-planet-rutan på vårt bokningsbesked ej var ibockad. Det blev ingen stadig frukost. Det blev salta pingviner och en Loka päron på Landvetter Airport. Om resan ner finns inte så mycket att berätta om egentligen. Eller jo, jag och Ingrid hade nog klarat oss utan den übertrevliga flygvärden som marknadsförde nyheterna i parfymkatalogen på mäkta chartervis. Citat: "slut ögonen och dröm er iväg till en sommrig badstrand, nya Orange är parfymen ni bara måste ha". För männen fanns det en som luktade sport. Tur var väl det.
Värmen slog mot oss när vi gick ut på Kretas lilla, gråa flygplats. Skönt som fan eftersom det var mycket just värmen vi var ute efter. Sol, värme och lugn och ro. Vi blev transfererade till vårt hotell där de berättade för oss att AC:n på rummet var gratis och inte "mot avgift" som vi tidigare blivit informerade om. Grejt start! tänkte vi och log. Rummet var perfekt. Stor balkong, dubbelsäng med stora vita lakan, kök, toalett, t.o.m. en liten brödrost. Helt klart värt med ett fyrstjärningt hotell för 4500:-.
Veckan gick så fort så jag kommer knappt ihåg vilken dag som var vilken. Jag minns att när första kvällen snart var över satt vi på balkongen och myste. Vi konstaterade att det skulle bli en bra vecka med tanke på att det endast gått några få timmar och att vi hade i princip hela resan kvar. En vecka senare satt vi på samma balkong och undrade vart allt hade tagit vägen. Dagarna fylldes av diverse aktiviteter. Inga jobbiga aktiviteter dock. Mest sådana aktiviteter som att ligga vid poolen men en pocketbok, vandra ner till stranden och köpa en banana split under en parasoll tillverkad av palmblad eller vandra utmed huvudgatan för att finna en fin restaurang där man kunde äta god grekisk mat. Det var ett hav av restauranger - precis som det var ett hav av galna kypare som desperat försökte få varenda person som passerade att kika på just deras meny och äta av deras mat för de var väldigt övertygade om att det var just dem som hade både den bästa maten och den bästa utsikten.
Vi hade en moppedag. 18 Euro och vi hade en liten 50cc fram till Kl.21 på kvällen. Det här var ungefär det enda som var billigt under hela semestern. Ingrid såg ut som en mupp i sin fina hjälm medan jag mer såg ut som en bandmedlemm i Village People. Medans jag körde moppen och nynnade till Y.M.C.A satt min flickvän där bak och pussade mig i nacken när det var dags att stanna och fotografera, eller bara palla en apelsin i någons trädgård. Med kombinationen "mycket stark moppe" samt "en mycket erfaren och smidig förare" gick det helt ofarligt att palla en apelsin. Synd att den var övermogen. Ibland fick man bromsa in för att det gick massa bergsgetter över vägen eller så fick man bromsa in för att man helt enkelt var rädd för att köra över kanten och landa i havet 500 meter längre ner. Vi stannade i Maleme vid en tysk krigskyrkogård och var allvarliga i någon timma. Mycket hemskt men samtidigt mycket intressant. Det stod en Bofors Anti-aircraft Gun utanför entrén. Tänk vad lilla oskyldiga Sverige indirekt har dödat många personer. Vi avslutade moppedagen med att köra in till Chania/Xania/Hania och äta i gamla hamnen. Mycket vacker plats.
En annan utflykt gick med en liten båt till en lagun. Kommer inte ihåg namnet på den men tydligen var det där (inte helt säker på vem det var) Prince Charles och hans fästmö spenderade en kort stund av sin smekmånad. Det kändes som att om det inte hade varit för alla turister så hade det varit en av världens vackraste platser, nästan. Bör nämnas, är att på båten utspelades ett litet inferno. Några meter höga vågor ledde i sin tur till lite av en spya-kavalkad. Påsar och papper slängdes runt på båten och många av påsarna fylldes nog mer än väl. Jag och den skadeglada Ingrid log ...
Jag märker nu att jag inte kan fortsätta skriva för då kommer jag aldrig att bli klar. För att sammanfatta det hela kan jag säga att det var en helt underbar vecka,som tillsammans med en helt underbar människa formade den bästa semesterresan jag åkt på i mitt liv. Trots all sand i stjärtspringan p.g.a de höga vågorna, trots det faktum att grekerna inte verkar uppskatta lite privacy på toaletten (inga lås) och trots att flyget hem blev försenat så var denna veckan faktiskt helt perfekt!
Värmen slog mot oss när vi gick ut på Kretas lilla, gråa flygplats. Skönt som fan eftersom det var mycket just värmen vi var ute efter. Sol, värme och lugn och ro. Vi blev transfererade till vårt hotell där de berättade för oss att AC:n på rummet var gratis och inte "mot avgift" som vi tidigare blivit informerade om. Grejt start! tänkte vi och log. Rummet var perfekt. Stor balkong, dubbelsäng med stora vita lakan, kök, toalett, t.o.m. en liten brödrost. Helt klart värt med ett fyrstjärningt hotell för 4500:-.
Veckan gick så fort så jag kommer knappt ihåg vilken dag som var vilken. Jag minns att när första kvällen snart var över satt vi på balkongen och myste. Vi konstaterade att det skulle bli en bra vecka med tanke på att det endast gått några få timmar och att vi hade i princip hela resan kvar. En vecka senare satt vi på samma balkong och undrade vart allt hade tagit vägen. Dagarna fylldes av diverse aktiviteter. Inga jobbiga aktiviteter dock. Mest sådana aktiviteter som att ligga vid poolen men en pocketbok, vandra ner till stranden och köpa en banana split under en parasoll tillverkad av palmblad eller vandra utmed huvudgatan för att finna en fin restaurang där man kunde äta god grekisk mat. Det var ett hav av restauranger - precis som det var ett hav av galna kypare som desperat försökte få varenda person som passerade att kika på just deras meny och äta av deras mat för de var väldigt övertygade om att det var just dem som hade både den bästa maten och den bästa utsikten.
Vi hade en moppedag. 18 Euro och vi hade en liten 50cc fram till Kl.21 på kvällen. Det här var ungefär det enda som var billigt under hela semestern. Ingrid såg ut som en mupp i sin fina hjälm medan jag mer såg ut som en bandmedlemm i Village People. Medans jag körde moppen och nynnade till Y.M.C.A satt min flickvän där bak och pussade mig i nacken när det var dags att stanna och fotografera, eller bara palla en apelsin i någons trädgård. Med kombinationen "mycket stark moppe" samt "en mycket erfaren och smidig förare" gick det helt ofarligt att palla en apelsin. Synd att den var övermogen. Ibland fick man bromsa in för att det gick massa bergsgetter över vägen eller så fick man bromsa in för att man helt enkelt var rädd för att köra över kanten och landa i havet 500 meter längre ner. Vi stannade i Maleme vid en tysk krigskyrkogård och var allvarliga i någon timma. Mycket hemskt men samtidigt mycket intressant. Det stod en Bofors Anti-aircraft Gun utanför entrén. Tänk vad lilla oskyldiga Sverige indirekt har dödat många personer. Vi avslutade moppedagen med att köra in till Chania/Xania/Hania och äta i gamla hamnen. Mycket vacker plats.
En annan utflykt gick med en liten båt till en lagun. Kommer inte ihåg namnet på den men tydligen var det där (inte helt säker på vem det var) Prince Charles och hans fästmö spenderade en kort stund av sin smekmånad. Det kändes som att om det inte hade varit för alla turister så hade det varit en av världens vackraste platser, nästan. Bör nämnas, är att på båten utspelades ett litet inferno. Några meter höga vågor ledde i sin tur till lite av en spya-kavalkad. Påsar och papper slängdes runt på båten och många av påsarna fylldes nog mer än väl. Jag och den skadeglada Ingrid log ...
Jag märker nu att jag inte kan fortsätta skriva för då kommer jag aldrig att bli klar. För att sammanfatta det hela kan jag säga att det var en helt underbar vecka,som tillsammans med en helt underbar människa formade den bästa semesterresan jag åkt på i mitt liv. Trots all sand i stjärtspringan p.g.a de höga vågorna, trots det faktum att grekerna inte verkar uppskatta lite privacy på toaletten (inga lås) och trots att flyget hem blev försenat så var denna veckan faktiskt helt perfekt!
Sjukt inte på humör
Det har precis börjat regna, jag har ont i magen, Ingrid var tvungen att dra, jag har ont i huvudet. Hoppas inte den här dagen har nått sin kulmen än. Kanske är det tur att jag tack vare (det gudabenådade) Spotify just hittade Pearl Jams nya singel The Fixer. Men inte ens en positiv text får mig positiv nu. Jag ser inte fram emot träningen ikväll, jag är ändå för trött för att prestera. Jag ser inte fram emot morgondagen eftersom jag måste jobba. Jag är hemkommen från min paradisresa och sitter och längtar tillbaka till grekerna. De jag tidigare i veckan rätt så skarpt hatade vid vissa tillfällen. Nej, hatade är ett för starkt ord, men ogillade då. Fast OM jag nu ska se något positivt i det hela så kommer vi få pengar tillbaka eftersom planet blev såpass mycket försenat på hemresan. Det är ju alltid gott. Fast nu låter det som att det inte var en bra resa. Det var den bästa resa jag någonsin vart på!
Jag ser fram emot att krypa ner i sängen ikväll och trycka mitt ansikte hårdare in i hennes nacke än någonsin förr. Andas djupare. Det ser jag fram emot. Däremot förstår jag inte varför jag bloggar längre. Jag har inget behov att skriva av mig längre. Jag kan bara så här i efterhand konstatera att det bästa jag uppnått i mitt skrivande är några låttexter som ej ännu inte blivit publicerade, en "redaktionens val" utmärkelse på poeter.se. Som om jag vore en poet. Var kanske därför jag kryssade i rutan "bara ord". Ett MVG i svenska nationella uppsats. Det får jag stoltsera med. Det händer att jag sitter och funderar på vad det bästa jag åstadkommit i mitt liv är för något. Varje gång kommer jag tveklöst fram till att det är Ingrid.
Jag ser fram emot att krypa ner i sängen ikväll och trycka mitt ansikte hårdare in i hennes nacke än någonsin förr. Andas djupare. Det ser jag fram emot. Däremot förstår jag inte varför jag bloggar längre. Jag har inget behov att skriva av mig längre. Jag kan bara så här i efterhand konstatera att det bästa jag uppnått i mitt skrivande är några låttexter som ej ännu inte blivit publicerade, en "redaktionens val" utmärkelse på poeter.se. Som om jag vore en poet. Var kanske därför jag kryssade i rutan "bara ord". Ett MVG i svenska nationella uppsats. Det får jag stoltsera med. Det händer att jag sitter och funderar på vad det bästa jag åstadkommit i mitt liv är för något. Varje gång kommer jag tveklöst fram till att det är Ingrid.
