MARKUSALM

Ja, ni alla vet ju redan vad jag pratar om. Egentligen finns det inte många nackdelar med popcorn. De är relativt nyttiga jämfört med andra sorters snacks, de är väldigt goda, de är billiga och de knastrar stimulerande i munnen. Men sen så finns det ju den där lilla saken som gör att man ångrar att man ens satte händerna i popcornskålen från början. Alla dessa små, märk väl, glasvassa majskornsflisor som sätter sig överallt. Mellan tänderna framförallt men ibland har jag faktiskt vart med om att de satt sig i gommen eftersom de är så vassa. Dessutom är det ett rent helvete att försöka få bort dem med tungan eftersom de aldrig sitter fast i det mellanrummet mellan tänderna som det känns som att de gör. Som ni kanske märker har jag alltså precis tryckt i mej en påse med popcorn och spendarar nu min tid genom att peta mej i munnen med naglarna. Inte helt fräscht kasnke tänker ni, men tro inte att jag inte vet att ni gör exakt samma sak! Tandtråd borde vara nummer ett tillbehöret till popcorn! That's a fact baby!

Med en färdig varm kopp te i mikron så tänker jag inte spendera allt för mycket tid på det här inlägget. Jag vikarirar denna vecka på Ängskolans Idrott, det går bra och är rätt slappt. Det är nämligen orientering. Jag ger ut kartor och samlar in kartor, that's it. Nästan iaf. Det är rätt kul men på något vis är det skönt att det inte är mer än en vecka ändå. Någonting mer som är nytt är väl att jag de senaste två dagarna försjunkit mig rätt bra i datorspelet Rome Total War. Det är rätt kul men mest frustrerande. Nu ska jag käka Leksand Minirut och dricka te.

Hugs!

Yes, då ligger man här i sängen klockan 10.22 när alla andra är i skolan eller på jobbet. Det känns konstigt. Jag kallar inte mig själv arbetslös eftersom jag har en del småjobb som håller mig flytande. Men jag måste få tag på ett riktigt jobb. Lustigt system egetligen. Först skola i 12 år som sedan följs upp av arbete resten av livet. Okej, kanske inte hela livet  men så gott som. När man pensioneras är man ju så skropplig att man inte orkar ta för sig någonting ändå. Men hela systemet är så stort så det funkar inte att inte följa strömmen. Vi är en liten jävla fisk i ett stort stim. Fast det känns som att vi håller på att bli indragna i ett nät. När man inte längre har en valmöjlighet. Vad jag syftar på är såklart att när man är klar med sin utbildning och förhoppningsvis vill sysselsätta sig med det man skaffat sig kunskap om så finns det inte en chans i världen att man får jobba med det ändå. Man får göra som alla andra, nämligen ta vad man får. Se på mig, jag är ett praktexemplar. Jag jobbar nu på OKQ8 lite grann. Det var ju inte precis vad jag hade gissat på för två år sedan. Jag är osäker på om Redovisning verkligen är det jag vill hålla på med vilket jag var rätt säker på för bara något halvår sedan. Jag tjänar några små slantar och håller mig flytande helt enkelt. Jag är en fisk i stimmet. Jag har dock paxat att vara neontetra för dem är koolast!

Hugs!

Till att börja med. Ladda inte ner albumet Sleep Well av Electric President. Det var inte alls bra. Nuff said!
Dagens irritationsobjekt har definitivt varit de jävla getingarna som aldrig verkar sluta föröka sig. Varje sommar är de fler än den förgående sommaren. Morsan tycker jag borde söka jobb på Antisimex (på tal om det såg jag en sån bil idag) eftersom jag är så bra på att döda getingar. Det är faktiskt sant. Jag är en master of kill när det gäller utplåning av de små krabaterna. Tanken på all annan hårig och äcklig ohyra man skulle få uppleva på en sådan arbetsplats skrämmer mig dock för mycket för att våga skicka in min CV.

 Idag har jag varit i kontakt med Recordia. Förhoppningsvis får jag snart inbokat ett datum för tillverkning av demo. Weei. Jag har gjort klart en låt som jag inte riktigt kan bestämma namnet på. Tror det kommer bli till att singla slant eftersom jag har två alternativ. Det var något jag skulle berätta om i detta inlägget men nu har jag som vanligt glömt av vad det var.

Jag lyssnade på P3 när jag klippte gräset hos gamlingarna. Det var Krister vilket jag personligen tycker är ett av de bästa programmen på P3. Idag var det dags för "appropå det" vilket innebär att man får ringa in och berätta vad som helst som har något att göra med det de pratar om i studion. Ett ämne som var populärt var "ovanliga kroppsreaktioner". Det ringde in en kvinna som hade ett märkligt problem. Varje gång hon såg någon som kliade sig, eller bara tog sig för handleden, fick hon tårar. Hon grät inte, det var inga känslor inblandade men tårarna rann. Såg hon någon i mataffären som kliade sig på handleden började dem rinna. Hennes dotter hade fått samma åkomma. Jag blev mycket fascinerad måste jag säga. Det var fan det sjukaste fenomenet jag hört talas om. En annan sak som en ringde in om. Han hade två kompisar som började svettas som fasen på näsan när de åt lakrits. Jag skrattade för mig själv när jag gick där med gräsklipparen och tänkte fy fan vilken tur att det inte var jag!

Hugs!